TUSEN TACK morsfarsarna!
Vi lämnade av en väldigt trött och hängig kille i Kusmark i torsdags. Vi kom hem till en mycket energisk och glad kille igår!
Tre hela dygn var vi borta från ungarna! Det är tur att man har föräldrar som ställer upp!
Samtidigt som det var skönt att vara själva, att kunna lägga upp dagarna som man ville, att bara kunna "tvär-komma-på" att man skulle ta en öl nånstans mitt i alltihop eller en tupplur för den delen, så var det på samma gång så konstigt att inte vara hemma och jag funderade nog nån gång om sänder om det var värt att åka bort så länge... Ibland ville man bara hem.
Jag och Patrick satt i bussen och låg i hotellsängarna och mös när vi pratade om alla Seths upptåg och hans kramar och hans vällingprocedurer och vi oroade oss lite för hur förkyld han varit när vi åkte men hur härligt det var att höra att orken hans kommit tillbaka mitt i helgen och hur han varit ute och skottat och sjåat och vi skrattade när vi tänkte på Seths och Tildes dragkamper med gosedjuren och Seths underbara skratt just när han och Tilde busar med varandra!
Vi funderade också en del på hur glada de skulle bli när vi väl kom hem, och vi föreställde oss att Tilde skulle hoppa av glädje, springa och hämta ett gosedjur och att det skulle tjuta ur henne sådär gulligt som när hon är jätte-exalterad!
När vi kom hem vid halv elva igår kväll hoppade Tilde lagom mycket och det verkade nästan som hon var lite stött och besviken på oss som lämnat henne så länge utan sin matte och husse..!
Seth smågnydde lite när vi höll på att packa upp så smått och Patrick var fort där och plockade upp han så vi fick kramas allihop! Seth bara stirrade på oss en lång stund. Förståeligt, eftersom han sovit drygt fyra timmar, och blev uppriven ur sängen av några andra än de som la ner honom..! Men sen kittlades vi en stund och Seth skrattade - åh, så härligt! - så när jag och Patrick var redo att sova ville Seth inte göra det! Patrick fick rent säga till på skarpen att nu var det natt och bara att sova! Ja, där fick vi, som tog upp honom! Men det var det ju så klart värt ändå!
Tack MetaåLeffe och Mamma-Pappa för att ni skötte barnbarnen åt oss!
Idag var en mycket pigg Seth på dagis för första gången på två och en halv vecka! De hade verkligen saknat honom där och dagisfröken berättade att han riktigt gett järnet därinne hela dagen och varit sitt allra mest strålande jag!
Tre hela dygn var vi borta från ungarna! Det är tur att man har föräldrar som ställer upp!
Samtidigt som det var skönt att vara själva, att kunna lägga upp dagarna som man ville, att bara kunna "tvär-komma-på" att man skulle ta en öl nånstans mitt i alltihop eller en tupplur för den delen, så var det på samma gång så konstigt att inte vara hemma och jag funderade nog nån gång om sänder om det var värt att åka bort så länge... Ibland ville man bara hem.
Jag och Patrick satt i bussen och låg i hotellsängarna och mös när vi pratade om alla Seths upptåg och hans kramar och hans vällingprocedurer och vi oroade oss lite för hur förkyld han varit när vi åkte men hur härligt det var att höra att orken hans kommit tillbaka mitt i helgen och hur han varit ute och skottat och sjåat och vi skrattade när vi tänkte på Seths och Tildes dragkamper med gosedjuren och Seths underbara skratt just när han och Tilde busar med varandra!
Vi funderade också en del på hur glada de skulle bli när vi väl kom hem, och vi föreställde oss att Tilde skulle hoppa av glädje, springa och hämta ett gosedjur och att det skulle tjuta ur henne sådär gulligt som när hon är jätte-exalterad!
När vi kom hem vid halv elva igår kväll hoppade Tilde lagom mycket och det verkade nästan som hon var lite stött och besviken på oss som lämnat henne så länge utan sin matte och husse..!
Seth smågnydde lite när vi höll på att packa upp så smått och Patrick var fort där och plockade upp han så vi fick kramas allihop! Seth bara stirrade på oss en lång stund. Förståeligt, eftersom han sovit drygt fyra timmar, och blev uppriven ur sängen av några andra än de som la ner honom..! Men sen kittlades vi en stund och Seth skrattade - åh, så härligt! - så när jag och Patrick var redo att sova ville Seth inte göra det! Patrick fick rent säga till på skarpen att nu var det natt och bara att sova! Ja, där fick vi, som tog upp honom! Men det var det ju så klart värt ändå!
Tack MetaåLeffe och Mamma-Pappa för att ni skötte barnbarnen åt oss!
Idag var en mycket pigg Seth på dagis för första gången på två och en halv vecka! De hade verkligen saknat honom där och dagisfröken berättade att han riktigt gett järnet därinne hela dagen och varit sitt allra mest strålande jag!
