Efter flera veckor av veterinärbesök med blodprover och urintest är det nu konstaterat att Tilde har Cushings Syndrom.
Hennes hormonnivåer är i olag, det är överproduktion av kortison i binjurarna som ställer till det. Symtomen kan vara flera, men för Tildes del är det hennes enorma törst och ökade urinmängd som gjort att vi börjat utreda sjukdomen.
Efter förra och nu senaste löpen drack hon ordentligt mycket mer än vanligt, men det beteendet försvann efter nån vecka ifjol. Nu håller det i sig och misstanken om Cushings har funnits hos veterinären ett tag.
Tilde blir helt exalterad när man häller upp vatten i hennes skål, hon tar tillfället i akt ute och dricker ur vattenpölar och hon är sååå kissnödig att hon väcker en ibland två-tre gånger per natt för att springa ut! Sover man för gott är det alldeles säkert att man riskerar att trampa i kisspölar... Så många pölar har det varit på golven den senaste tiden...
Efter ställd diagnos nu är det livslång medicinering som gäller. En hård kapsel om dagen ska vi ge henne och det är en kostsam historia med en del risker i bakhuvudet. Det trixiga är att hitta rätt dos för att stoppa upp överproduktionen av kortisonet, vilket till en början noga ska övervakas med flera provtagningar och iakttagelser på Tildes allmäntillstånd.
Mer om detta behöver vi inte gå in på hopas jag. Medicinen kommer att återställa balansen i hennes kropp och 8-åringen kommer att klara sig fint i många år framöver!
Till veckan påbörjas medicineringen. Fram tills dess är det nattliga kissrundor och portionerande av vattnet som gäller.
Många stadsturer blir det när man är sjuk...
