Frida & Seth

                                           
"Välkommen, kära gäst. Jag heter Eva Lisa Holtz, men du känner mig nog bäst som Sola i Kallsta."

Idag har vi hjälpt Jennie och Anders att flytta sina grejer till sitt nya, jättecharmiga hus! Det är verkligen superfint! Hall, kök, vardagsrum och toa nere, och tre sovrum och ett badrum uppe. Från vardagsrummet kan man gå ut till ett inglasat uterum, som i sin tur leder ut till altanen. Det är en alldeles lagom stor tomt, med en fin damm med vattenfall från en stor stenbumling! Sebbe - deras svarta hund - svalkade sig ett par gånger i dammen! Det har varit varmt idag!

                                    Alma kom förbi i afton!
                    
                      
Seth fick en fläskläpp ikväll då han ramlade på köksgolvet...
                Blodig och snorig är han!
                      
                Patrick och Lidde förbereder garagegrunden ikväll...
                      
 Nu är förrådet flyttat. Det står nu på andra sidan tomten, som ni ser...
                       
Bråte, bråte på gården... Det tar emot lite att lämna det så här stökigt hemma,
men det är samtidigt skönt att slippa se eländet ett par dagar!
                        
             Notera törstsläckaren i fickan på snickar´n!

Nu har det dåliga samvetet slagit till ordentligt, nu medans jag packar och förbereder inför resan tidigt imorgon bitti! Hur dum är jag som åker från Seth i så många dagar?!? Är det dumt?

Jag har tur som har en sån klippa till karl, som sköter barn och hus, och inte opponerar sig, när jag drar iväg på roligheter! Jag vet att det går bra, att de klarar sig, men ändå...

När jag vaknar igen efter att ha somnat pang bom så fort bussen svängt ut på E4:an - vad gör Seth å Patrick då..? När vi checkar in på hotellet - vad sysslar Seth med då? (Jo, då har han moster Josse är som barnvakt när Patrick är på firmafest - men hur går det då?) När vi sjunger i Domkyrkan,  eller när vi går runt i Selmas gamla hus - vad händer här hemma då..? Usch, det kanske var en dålig idé det här! Det är ju inte så att jag kan skynda mig hem på en kvart, om jag längtar efter familjen för mycket..! Usch!

Tydligen ska man alltid må så dåligt över att lämna sina barn, berättade de andra i kören. Och det är alldeles säkert helt sant! Jag känner det på mig!

Det här samvetet ska väl gnaga hål i mig, kan jag tro... 
                                                                
Men bara ni vet, så ska jag tänka på er - hela tiden! Puss!

Vi åker klockan sex imorgon, och är hemma igen sent på måndagkväll - INTE FÖRRÄN SENT PÅ KVÄLLEN FYRA DAGAR SENARE! Då kanske Seth måste få komma upp en stund och kramas med sin mamma..?