Lördagkväll...
Nu är det snart klart. Bara ett pass kvar i Kåge, sen är den tiden förbi känns det som. Och så är det ju också, för den 1 september börjar jag på nytt jobb. Där ska jag mycket väl kunna bli en inventarie som alla de andra kommunalarbetarna på det arbetsstället. Plötsligt kan jag sitta där, tjugo år senare... Man kan aldrig så noga veta.
9.00-21.00 imorgon också, sen har jag en ledigvecka innan allvaret drar igång. Innan vuxenlivet börjar på riktigt. För det är ju väldigt många vuxenpoäng jag har nu framför mig med barn, hus, hund, sambo och egen tjänst. Jag har semesterdagar att ta ut (för jag har lyckats spara en hel del), jag ska tillsammans med karln min komma ihåg att ställa ut sopkärlet, planera middagar, handla mat, köpa blöjor, se till att alltid ha hundmat hemma, tvätta alla stora och små kläder, hinna träffa familj och kompisar, aktivera Tilde och låta Seth träffa sina polare på lediga dagar, hämtning/lämning på dagis med allt vad det innefattar med dagisfröknar, dagisvagn, märka dagiskläderna, passa tider och längta, längta hem från jobbet för att få mysa alla lediga helger med familjen!
Ser man på. Är man mer vuxen för att man har mer ansvar? För att man har en rätt fulltecknad almanacka? Långa to-do-listor?
Har jag blivit vuxnare för att jag har allt det här?
Sätt mig i telefon eller i ett rum med Anna, och hör sen med Patrick vad han svarar på den frågan. "Nej, verkligen inte"!
Å det är väl för väl det. För det är hur som helst inte alls tråkigt att bli mer vuxen!
9.00-21.00 imorgon också, sen har jag en ledigvecka innan allvaret drar igång. Innan vuxenlivet börjar på riktigt. För det är ju väldigt många vuxenpoäng jag har nu framför mig med barn, hus, hund, sambo och egen tjänst. Jag har semesterdagar att ta ut (för jag har lyckats spara en hel del), jag ska tillsammans med karln min komma ihåg att ställa ut sopkärlet, planera middagar, handla mat, köpa blöjor, se till att alltid ha hundmat hemma, tvätta alla stora och små kläder, hinna träffa familj och kompisar, aktivera Tilde och låta Seth träffa sina polare på lediga dagar, hämtning/lämning på dagis med allt vad det innefattar med dagisfröknar, dagisvagn, märka dagiskläderna, passa tider och längta, längta hem från jobbet för att få mysa alla lediga helger med familjen!
Ser man på. Är man mer vuxen för att man har mer ansvar? För att man har en rätt fulltecknad almanacka? Långa to-do-listor?
Har jag blivit vuxnare för att jag har allt det här?
Sätt mig i telefon eller i ett rum med Anna, och hör sen med Patrick vad han svarar på den frågan. "Nej, verkligen inte"!
Å det är väl för väl det. För det är hur som helst inte alls tråkigt att bli mer vuxen!
