Imorgon är det dop...
I torsdags var jag och klippte mig. Jag var på stan i två timmar. Själv. Min mamma var barnvakt och det var första gången jag lämnade bort Seth. Jag hade lite ont i mammamagen hela tiden, men det hade gått jättebra att ha honom där. Det är konstigt hur man kan känna sig så stressad över att vara ensam, när man annars ofta pratar och tjatar om och längtar efter ett par ensamma timmars sömn eller en stund för sig själv utan att behöva ha ögon och öron öppna på vid gavel. Klippt blev jag i alla fall och fint vart det! När jag kom tillbaka till lägenheten låg Seth och nästan, nästan sov i sin mormors famn. Precis som brorsan kämpar han ibland förtvivlat för att inte somna, kanske rädd att missa nåt spännande och kul..?
-Tack för hjälpen, mamma!

Seth hos mormor.

Här har Leo kommit hem till mormor och morfar på Fars dag förra helgen. "Vad är det här för en liten bebis", tänker Seth.

Milo är en ponny.
I måndags var vi på föräldraträff i Kåge, för att se hur våra små bebisar vuxit och hunnit bli stora!




Nu sover Seth i sin egen säng, i sitt eget rum. Intet på något sätt förberedd på allt som händer imorgon... En jättekyrka med många lampor och ljus, folk i massor, en gubbe med vatten i handen, pussar och kramar och konstiga kläder.
