Frida & Seth

I morse vaknade jag ensam i sängen. Ingen Seth, ingen Patrick och klockan var halv tio! Det senaste minnet jag hade var ifrån tjugo över sju, då Seth väckte sin pappa med sitt prat och jollrande, och jag suckande svarade "ja" på frågan "är ni vakna redan". Sen la jag igen ögonen, somnade tydligen direkt  och märkte aldrig att Seth fortsatte prata på och att Patrick efter en stund tog sonen och gick ner, för att låta mig sova... Läskigt att jag för första gången sov så djupt - första gången på fyra månader!

Seth sover fortfarande inte så långa pass på nätterna, varje natt är olik de andra. Ibland kan han sova från tio till halv tolv, ibland hela fem timmar innan han börjar sprattla på i vaggan och vissa nätter får han sova mest hela natten med mig eftersom han kan somna om fortare då och ibland känner jag att det behövs för att få lite ro själv. En sak som aldrig ändras i alla fall är Seths glada humör på morgonen, för så fort man tittar på honom så skiner han upp, och då är det faktiskt lite svårt att vara alltför grinig! 

Nu är det bara jag och Seth hemma, för Tilde följde med husse på jobbet. Heeeela kvällen! Det ska bli skönt att inte behöva tänka på hennes promenader en kväll, nu ska vi två bara mysa!

    

Igår var Carro och Leo här och hängde med oss hela dan. Josse, som i veckan är sjukskriven, kom också förbi och hälsade på sina syskonbarn. Vi tjollrade med småkillarna, stekte plättar, bytte blöjor, såg tv, fikade, skrattade åt killarna, sköt vagnen runt i köket när Seth skulle sova, Leo åt ur flaskan, vi skrattade med killarna och skjutsade sen Josse till stan när hon blev shoppingsugen!