Var är du..?
Nu åker jag iväg ett par timmar, men prövar att söka dig igen när jag kommer hem! Runt 20.00 (min tid)!
"Krupp är en vanlig barnsjukdom som beror på att området nedanför stämbanden blir svullet, oftast på grund av en förkylning. Eftersom luftrören är ganska trånga hos små barn, kan redan en liten svullnad i svalget leda till att luften får svårare att passera.
Krupp brukar gå över inom en vecka. Barn som har haft krupp en gång kan få det igen i samband med nya förkylningar. När barnet kommer upp i fem-sex års åldern brukar besvären försvinna.
Symtom
Barn som får krupp brukar
Låt barnet sitta upp - lugna och trösta.
När barnet har krupp kan man lindra besvären på följande sätt:
Nu var Seth hemma från dagis igår, och idag kommer hans farmor och är med honom i glappet mellan att jag börjar jobba och Patrick slutar för dagen. Sen får vi se hur det blir imorgon, men Seth verkar må rätt bra efter omständigheterna. Nu är det bara mer snor som börjat rinna på han!
Seth ligger i sin säng och "pratar sig igenom dagen".
Typ;
"idag sov jag väldigt länge, sen åkte jag till dagis och satt mycket i en papplåda. Sen när mamma hämtade mig somnade jag i bilen o fick grillkorv först när klockan var nästan sex, för jag sov så länge då igen. Tilde har blivit klippt, hon ser rolig ut o jag pussar på henne ibland. Vi var ute med henne så hon fick bajsa nu innan jag åt välling."
Ja, det var visst allt för ikväll, för nu verkar han sova! Godnatt!
...VÄCKARKLOCKOR!
Jag vaknade i morse av att hemtelefonen ringde nerifrån köket. Det första som flög ur mig var "fan", och sen flög jag själv upp ur sängen och ner för att börja be om ursäkt och förklara mig..! Jag kände på en gång att jag var "alldeles för utvilad", det här var inte rätt - jag hade försovit mig! Och nu ringde de från jobbet och undrade om jag var på väg!
Några minuter senare hade jag smugit klart runt i huset för att hitta jobbkläder, lunchlåda och borsta tänderna. Smugit runt för att inte väcka Seth ur sömnen. Han skulle på dagis igen halv elva, och kunde gott sova lite till för att orka med dagen.
I bilen på väg till Anderstorp funderade jag på vad som orsakat min extra långa sovning. Jag hade inte ett minne av att jag ens tryckt in nån snoozeknapp på mobilen (som jag använder som väckarklocka)... Så minns jag att jag lämnat ringsignalen på lägsta volym efter att jag jobbade igår, och telefonen som under natten legat under en kudde, hade jag inte alls hört på grund av dessa nya ljudinställningar...
Det känns så nedrigt att komma sent till jobbet. Man får skämmas i telefon när man ber om ursäkt, o sen får man skämmas när man kommer fram till jobbet för att man kommer typ helt okammad och med kuddmärken på kinden för man är så stressad av hela situationen att man inte hinner kolla sig i spegeln innan man åker hemifrån!
Väl på plats blev jag satt i arbete och resten av morgonen flöt på bra. Kvart i tio, under personalens fikarast, ringde Patrick hemifrån och sa: "Seth har inte vaknat än"! Va?!? Han ska ju till dagis på 45 minuter, och vi bestämde ju igår att vi skulle börja lämna honom tidigare än vanligt för att han skulle få sova där efter lunchen! "Du får ringa och ändra tillbaka tiden till halv ett", sa jag.
Tio över tio hade Seth sent om sider vaknat!
Nu är det dags att alltid kontrollera ljudnivåer och kanske ställa en väckarklocka en bit ifrån sängen (så man måste stiga upp för att stänga av den)! För sova - det är visst den här familjen bra på!