Fyra månader gammal...
Återigen har tiden gått väldigt fort, Seth börjar ju bli rätt stor nu! Hur stor han verkligen är får vi se imorgon då vi ska åka till Kåge och mäta och väga honom igen. En månad sen sist, och jag tror han ligger vid sjukilos-strecket.
Tiden går väldigt fort, som sagt, och inte minst nätterna, då man bara hinner lägga huvudet på kudden och så är det morgon och dags att stiga upp. Igen. För man är uppe några gånger varje natt eftersom sonen inte vill ligga still! Igår kväll somnade Seth hos mig medans jag såg "Desperate housewifes", och efter tv-tittandet smög jag upp med honom och la ner honom i hans egen säng, i hans egna rum, med tanken att jag själv kanske skulle få sova bättre om jag inte hörde han sprattla under natten... Så la jag mig själv i vårt sovrum och drog täcket över mig. Och väntade. Jag väntade på lugnet som skulle infinna sig, och på att få sova. Efter tio minuter av väntande och lyssnande efter ljud gnällde Seth till lite i sin spjälsäng och det tog jag som ett tecken att det var ok att gå dit och hämta upp honom och lägga han i vaggan bredvid våran säng som vanligt. Jag la ner honom på sidan och bäddade om honom med täcket och han somnade om på en gång, och jag la mig igen, drog en lättad, lycklig suck och somnade jag med.
Vi sov till klockan tre! Eller, jag hade ju så klart kikat ner i vaggan ett par gånger redan, men Seth sov till klockan tre! Eftersom jag inte vänjt av honom med att äta på natten, fick han så göra det, men sen la jag ner han i vaggan igen och vi somnade om och Seth vaknade inte förrän klockan var halv sju! Då tog jag honom till sängen och han sov nära bredvid mig i dryga två timmar till. Kan vi få fortsätta med såna nätter?
Vi började för två dagar sen att ge Seth lite gröt på kvällen, med förhoppning om att han så småningom skulle börja sova bättre på natten. Har dessa små skedar gröt gjort susen redan?
Seth har även fått smak för andra saker. Sina fötter. Igår kväll lyckades han med konstycket att dra upp sitt ben och få in foten i munnen. Lite grimaser gav han smaken av den, men höll på så en bra stund. Vår son är vig.
Annars har jag hunnit julpynta med gardiner och tomtar, jag ska bjuda på lunch imorgon för mammorna från tisdagens mammaträff, vi tar våra promenader, jag eldar i kökspannan, Seth ler åt sig själv i spegeln för han är så snygg och i söndags var vi hos moster Josse där Seth fick leka med leksaker!
Sen fick Seth syn på tv:n.
Igår var det tisdag och vi var som vanligt på kyrkan för veckans mammaträff med det mycket prisvärda fikat. Det ser lite olika ut för varje vecka med antalet mammor och barn, men vi är ett gäng på sex mammor som träffas där mest varje gång. Det är vi som ska äta lunch här imorgon. Först träffas vi och pratar en stund och låter ungarna roa sig på mattan, och så får de små liven äta innan det är dags för kaffe. Vi fikar landgångar och bullar och diskuterar amning, leksaker, kläder, dop, framtiden, karlar och annat kul. Efter fikat brukar vi ta våra bebisar i vagnarna och gå "broarna runt" här i Ersmark. Det kan bli lite trångt på vägarna när vi får möte av nån bil.
Tiden går väldigt fort, som sagt, och inte minst nätterna, då man bara hinner lägga huvudet på kudden och så är det morgon och dags att stiga upp. Igen. För man är uppe några gånger varje natt eftersom sonen inte vill ligga still! Igår kväll somnade Seth hos mig medans jag såg "Desperate housewifes", och efter tv-tittandet smög jag upp med honom och la ner honom i hans egen säng, i hans egna rum, med tanken att jag själv kanske skulle få sova bättre om jag inte hörde han sprattla under natten... Så la jag mig själv i vårt sovrum och drog täcket över mig. Och väntade. Jag väntade på lugnet som skulle infinna sig, och på att få sova. Efter tio minuter av väntande och lyssnande efter ljud gnällde Seth till lite i sin spjälsäng och det tog jag som ett tecken att det var ok att gå dit och hämta upp honom och lägga han i vaggan bredvid våran säng som vanligt. Jag la ner honom på sidan och bäddade om honom med täcket och han somnade om på en gång, och jag la mig igen, drog en lättad, lycklig suck och somnade jag med.
Vi sov till klockan tre! Eller, jag hade ju så klart kikat ner i vaggan ett par gånger redan, men Seth sov till klockan tre! Eftersom jag inte vänjt av honom med att äta på natten, fick han så göra det, men sen la jag ner han i vaggan igen och vi somnade om och Seth vaknade inte förrän klockan var halv sju! Då tog jag honom till sängen och han sov nära bredvid mig i dryga två timmar till. Kan vi få fortsätta med såna nätter?
Vi började för två dagar sen att ge Seth lite gröt på kvällen, med förhoppning om att han så småningom skulle börja sova bättre på natten. Har dessa små skedar gröt gjort susen redan?
Seth har även fått smak för andra saker. Sina fötter. Igår kväll lyckades han med konstycket att dra upp sitt ben och få in foten i munnen. Lite grimaser gav han smaken av den, men höll på så en bra stund. Vår son är vig.
Annars har jag hunnit julpynta med gardiner och tomtar, jag ska bjuda på lunch imorgon för mammorna från tisdagens mammaträff, vi tar våra promenader, jag eldar i kökspannan, Seth ler åt sig själv i spegeln för han är så snygg och i söndags var vi hos moster Josse där Seth fick leka med leksaker!
Sen fick Seth syn på tv:n.
Igår var det tisdag och vi var som vanligt på kyrkan för veckans mammaträff med det mycket prisvärda fikat. Det ser lite olika ut för varje vecka med antalet mammor och barn, men vi är ett gäng på sex mammor som träffas där mest varje gång. Det är vi som ska äta lunch här imorgon. Först träffas vi och pratar en stund och låter ungarna roa sig på mattan, och så får de små liven äta innan det är dags för kaffe. Vi fikar landgångar och bullar och diskuterar amning, leksaker, kläder, dop, framtiden, karlar och annat kul. Efter fikat brukar vi ta våra bebisar i vagnarna och gå "broarna runt" här i Ersmark. Det kan bli lite trångt på vägarna när vi får möte av nån bil.
