Akutsjuk!
Idag har jag känt mig alldeles slutkörd... Efter ett gallanfall på dryga 9 timmar och bara stötvis med sömn efter 05 i en sjukhussäng längtar jag nu bara att få somna gott i min egen säng inatt! Snart, snart är det läggdags för Seth...
Denna tisdagnatt var tydligen en väldigt "bra" natt att söka hjälp på akuten... Jag fick komma in direkt och under de dryga tre timmar jag befann mig där kom och gick samma fyra personer hela tiden för att kolla till mig, ta prover, ge mediciner och förhöra sig om mitt tillstånd...
Väldigt tragisk jag inne i undersökningsrummet... Rätt påverkad av morfinet, de ständiga blodtrycksmätningarna, självklart den konstanta smärtan och EKG-undersökningarna...
Strax före fem blev jag hämtad i rullstol upp till avdelningen där jag blev inlagd över natten. Jag hade kört bil ner till stan själv och hade aldrig kunnat få mig hem på egen hand, plus att smärtan på nåt konstigt och irriterande vis inte gav med sig av morfinet utan bara stegrades... Ny medicin fick jag i skinkan tror jag och med den blev jag till slut smärtfri!
På morgonronden sen förklarade läkaren att jag kan förvänta mig en påskyndad operation där jag inom en månad ska få en kallelse upp till lassa igen..! Skitbra! Hela två månaders kortare väntetid! Dock känns det lite trixigt fortfarande med smärtlindring hemma om jag skulle ha fortsatta problem innan tiden är inne...Diklofenaken hjälper som sagt ingenting och de nya tabletterna avrådde de mig att ta under arbetstid...jag kan ju inte ligga i joursängen på jobbet i samma tillstånd som bilden här visar... Ja, ja...den dagen, den sorgen...
Tack pappa för att du kom och körde bort bilen från akutparkeringen och tack mamma för att du skjutsade hem mig sen!
Nä, NU ska Seth läggas! Sov gott alla! Det ska jag i alla fall!