Lycksele dag 1
Det tog ett bra tag att packa ihop alla kläder för all sorts väder, all mat, alla sängkläder, fiskegrejer, tandborstar och andra nödvändigheter. Tre dagar i Lycksele väntade!
Vi fick precis plats själva.
Vi lämnade visst solen hemma och har gått omkring i regn och under mörka moln fram tills idag, då en stor del av morgonen gick åt att packa igen... Typiskt.
Men blöta kläder efter regnskurar bryr inte barn i ryggen! Vattenpölar är ju toppen! Vi föräldrar fick lära oss ta efter deras tänk och gilla läget!
Det fanns mycket att gilla!
SÄLEN!
MYSKOXEN!
ÄLGEN!
RENARNA!
"Det går inte att öppna där", sa jag till en nyfiken Seth, som var lika fascinerad (om inte mer) av några av djurinhängningarnas låsanordningar...
"Nej, vi har ingen nyckel..."
"Men åååh, titta här! Vilka fina renar!" (Ena sekunden)
Andra sekunden ska jag, efter att ha fotat djuren, kolla så att Seth inte missar nåt av vad som händer.
Det tar en tredje sekund eller så att fatta, att inse, att begripa...
...UNGEN ÄR INNANFÖR STÄNGSLET!
Vi bad så försiktigt vi kunde (utan att röja det tillstånd av panik som rådde i oss) att han skulle ta våra händer och komma tillbaka ut igen. Han stod bara och tittade på oss tillbaka.
Gilla läget. Rädda den som räddas kan!
Jag klättrade upp för stängslet och ner i renboet, plockade snabbt åt mig Seth som nu fått syn på en spännande pinne han bara skulle ha, och lyfte över honom till Patrick. Sen kom jag mig också över på säker mark!
"Som värsta actionhjälten", beskrev Patrick mig för en polare i telefon lite senare!
Joddaaa!
Vaddå, nyckel..? Gott om utrymme för en tvåårig att komma sig under..!
Ibland är Seth för smart för sitt eget bästa!
Så fortsatte vandringen och vi hälsade på...
BJÖRNUNGARNA!
LODJUREN!
& GETTERNA!
Just nu går Seth på nån slags energigömma, som jag inte vet vart han kan ha stoppat utan att vi märkt det... Men han har i alla fall tagit fram den lagom till sängdags..! Jag går fram och tillbaka till hans säng emellanåt och plockar upp tuttar han slängt på golvet, kudden, släcker lampan som han tänder igen... You know the drill...
Lycksele...
To be continued alltså...
Vi fick precis plats själva.
Vi lämnade visst solen hemma och har gått omkring i regn och under mörka moln fram tills idag, då en stor del av morgonen gick åt att packa igen... Typiskt.
Men blöta kläder efter regnskurar bryr inte barn i ryggen! Vattenpölar är ju toppen! Vi föräldrar fick lära oss ta efter deras tänk och gilla läget!
Det fanns mycket att gilla!
SÄLEN!
MYSKOXEN!
ÄLGEN!
RENARNA!
"Det går inte att öppna där", sa jag till en nyfiken Seth, som var lika fascinerad (om inte mer) av några av djurinhängningarnas låsanordningar...
"Nej, vi har ingen nyckel..."
"Men åååh, titta här! Vilka fina renar!" (Ena sekunden)
Andra sekunden ska jag, efter att ha fotat djuren, kolla så att Seth inte missar nåt av vad som händer.
Det tar en tredje sekund eller så att fatta, att inse, att begripa...
...UNGEN ÄR INNANFÖR STÄNGSLET!
Vi bad så försiktigt vi kunde (utan att röja det tillstånd av panik som rådde i oss) att han skulle ta våra händer och komma tillbaka ut igen. Han stod bara och tittade på oss tillbaka.
Gilla läget. Rädda den som räddas kan!
Jag klättrade upp för stängslet och ner i renboet, plockade snabbt åt mig Seth som nu fått syn på en spännande pinne han bara skulle ha, och lyfte över honom till Patrick. Sen kom jag mig också över på säker mark!
"Som värsta actionhjälten", beskrev Patrick mig för en polare i telefon lite senare!
Joddaaa!
Vaddå, nyckel..? Gott om utrymme för en tvåårig att komma sig under..!
Ibland är Seth för smart för sitt eget bästa!
Så fortsatte vandringen och vi hälsade på...
BJÖRNUNGARNA!
LODJUREN!
& GETTERNA!
Just nu går Seth på nån slags energigömma, som jag inte vet vart han kan ha stoppat utan att vi märkt det... Men han har i alla fall tagit fram den lagom till sängdags..! Jag går fram och tillbaka till hans säng emellanåt och plockar upp tuttar han slängt på golvet, kudden, släcker lampan som han tänder igen... You know the drill...
Lycksele...
To be continued alltså...
