Tre månader gammal...
Seth är tre månader gammal. Det är otroligt. Och på tre månader har vi hunnit känna på tre olika årstider... När vi kom hem från BB gick man i kjol och linne och vi hade fläkten på hela natten i sovrummet för att inte svettas ihjäl. Vi har sett löven falla och så också mörkret tidigare och tidigare på kvällarna. Och nu i helgen har det blivit vinter ute.
Seth efter ett bad i onsdags. Nöjd och lite trött.
Bild från torsdagens mammaträff hemma hos Anna och Alma, där det bjöds på lunch. Bebisarna fick ligga och roa sig på mattan! Här är det Leo, Seth och Alice som fått plats där!
Man kan bli både trött och kinkig av att leka!
I fredags åkte jag och min syrra till våran mormor på Norrböle, och visade upp hennes barnbarnsbarn - de små kusinerna! Hon har ganska lyhört i hennes hus, så grannarna kunde nog inte missa att hon hade besök så som de pratade och skrek de små killarna!
Just på de här korten är de ju väldigt lugna och fina...
Sen mötte vi upp Anna på Morö Backe!
På lördagsmorgon träffade Tilde på en häst på promenaden.
"Hej", sa den!
I fredags väcktes vi strax efter åtta av att Tilde skällde för fullt på nedervåningen. Sen ropade en man "hallå" där nere och vi hörde han stövla in i huset. Jag och Patrick tittade på varann och undrade vem det kunde vara, "och den här tiden"... Kunde det vara en granne, hade vi glömt att sotaren skulle komma..? Det var bara att stiga upp, hämta ner morgonrocken från galgen och ta sig nerför trappen. "Vi låg och sov", sa jag till gubben som nu satt i vår gungstol i köket och klappade Tilde på huvudet. "Jaha, ja", svarade han lugnt. Jag kunde inte komma på att jag sett honom nån gång förut. Ingen sa något på en stund. Vad var nu detta? Gubben såg sig om i köket och frågade sen "vart har du Gunnar, då"? Va, Gunnar? Vad nu? Jag tittade lite konstigt på gubben i sina vinterpjuckor. Vad vill han liksom? Så kom jag på vem det var han frågade efter. "Nä, de har ju flyttat. Det är två år sen drygt". Gubben såg lite smått förvånad ut, men sa bara "jaha, ja" och fortsatte klia Tilde. "Ja, det var ju en bra vakthund ni har i alla fall". Så reste han sig upp och ursäktade sig innan han gick ut. Konstigt. På samma sätt som jag tyckte det var skumt att hitta en främmande man i köket, borde väl han ha anat något lurt när barnvagnen stod på altan, en hund skällde i dörren och en ung tjej i morgonrock kom ner för trappen alldeles nyvaken...
