Fyra veckor gammal...
Fyra veckor gammal idag, en månad på fredag (den 31:a) - beroende på hur man räknar. Seth blir mer och mer en liten person, som är så mysig att se på och iaktta. Det är helt ofattbart att man kan göra en liten människa... Det är svårt att beskriva känslorna och tankarna runt vår son. Bara att säga orden min son, och jag - mamma, högt, och att sen ta in och fatta att det är sant, han är här nu, är fortfarande inte lätt. Det är en otroligt häftig känsla när jag tar upp honom när han är ledsen och skriker, och genast jag har honom i famnen blir han lugn. Det är stort att kunna ge någon en sån trygghet!
Och att ens kropp sen är utrustad och fungerar så att den kan producera mat till honom så han blir mätt och växer bra. Bara blotta synen av "kylskåpen" som Patrick nu kallar dem, kan få honom så förväntansfull och spänt vänta tills han ligger tillrätta för att få äta. Och jag måste säga att det är väldigt enkelt med amningen, att man alltid har maten med sig och i rätt temperatur. Nu är det bara det att man inte vill amma vart som helst. Jag och min storasyrra var på stan i fredags, och när Seth blev hungrig lämnade jag Josse i provhytten och gick till bilen för att amma. Vi har mörka rutor på Saaben, så man ser inget in, vilket är jättebra, men som jag satt där i baksätet kom jag att fundera över vagnen som nu stod uanför bilen på sidan av parkeringen. Tänk om nån skulle sno den... Hur skulle jag då göra, rusa ut med kläderna hursomhaver och bröstet blottat..? Eller tänk om nån tror att en oduglig mamma har lämnat sitt barn ensam i vagnen vind för våg, mitt i solen... Tänk om nån blir orolig och måste kika ner i vagnen, och så sitter jag där i mitt baksäte och vågar inte ge mig till känna... Plötsligt kände jag mig omringad av allt folk på stan. Jag blev tvungen att ringa dit min syrra för moraliskt stöd i bilen. Det gäller väl att vänja sig och hitta bra lösningar för amning på offentliga platser.
Hemma är det väldigt mysigt med dessa amningsstunder. Man har mycket tid för varann, speciellt under morgontimmarna, då Seth är hungrig som en varg! Från sex-tiden vill han äta minst en gång i timmen fram till elva-tolv. Innan dess har han sovit gott från tre ungefär. På kvällarna somnar han nu mellan tio och elva, och då sover han ganska precis fyra timmar. Så ser nätterna ut i stort. Fast inatt ville han inte riktigt somna om efter tre-målet, utan ville hellre fäkta med armar och ben och vara vaken. När han är på det humöret är jag glad att friidrotts-VM pågår nu och börjar sina sändningstider mitt i natten!
Seth sov en stund på dan stället, då passade jag på att omorganisera i hans byrå. Det är helt otroligt vad vi har mycket kläder åt honom, redan! Svärmor kom idag igen med en påse från Kappahl, hon kan inte motstå att handla åt honom varje gång hon är på stan - och det är typ en gång i veckan!
Idag har Patrick tapetserat om i vardagsrummet. Easy Up. Helt själv.
Imorgon drar vi igång med golvläggning!
Nu ska jag gå ut med Tilde en sista gång innan läggdags! Hon fyller två år imorgon förresten! Kalas!
Och att ens kropp sen är utrustad och fungerar så att den kan producera mat till honom så han blir mätt och växer bra. Bara blotta synen av "kylskåpen" som Patrick nu kallar dem, kan få honom så förväntansfull och spänt vänta tills han ligger tillrätta för att få äta. Och jag måste säga att det är väldigt enkelt med amningen, att man alltid har maten med sig och i rätt temperatur. Nu är det bara det att man inte vill amma vart som helst. Jag och min storasyrra var på stan i fredags, och när Seth blev hungrig lämnade jag Josse i provhytten och gick till bilen för att amma. Vi har mörka rutor på Saaben, så man ser inget in, vilket är jättebra, men som jag satt där i baksätet kom jag att fundera över vagnen som nu stod uanför bilen på sidan av parkeringen. Tänk om nån skulle sno den... Hur skulle jag då göra, rusa ut med kläderna hursomhaver och bröstet blottat..? Eller tänk om nån tror att en oduglig mamma har lämnat sitt barn ensam i vagnen vind för våg, mitt i solen... Tänk om nån blir orolig och måste kika ner i vagnen, och så sitter jag där i mitt baksäte och vågar inte ge mig till känna... Plötsligt kände jag mig omringad av allt folk på stan. Jag blev tvungen att ringa dit min syrra för moraliskt stöd i bilen. Det gäller väl att vänja sig och hitta bra lösningar för amning på offentliga platser.
Hemma är det väldigt mysigt med dessa amningsstunder. Man har mycket tid för varann, speciellt under morgontimmarna, då Seth är hungrig som en varg! Från sex-tiden vill han äta minst en gång i timmen fram till elva-tolv. Innan dess har han sovit gott från tre ungefär. På kvällarna somnar han nu mellan tio och elva, och då sover han ganska precis fyra timmar. Så ser nätterna ut i stort. Fast inatt ville han inte riktigt somna om efter tre-målet, utan ville hellre fäkta med armar och ben och vara vaken. När han är på det humöret är jag glad att friidrotts-VM pågår nu och börjar sina sändningstider mitt i natten!
Seth sov en stund på dan stället, då passade jag på att omorganisera i hans byrå. Det är helt otroligt vad vi har mycket kläder åt honom, redan! Svärmor kom idag igen med en påse från Kappahl, hon kan inte motstå att handla åt honom varje gång hon är på stan - och det är typ en gång i veckan!
Idag har Patrick tapetserat om i vardagsrummet. Easy Up. Helt själv. Imorgon drar vi igång med golvläggning! Nu ska jag gå ut med Tilde en sista gång innan läggdags! Hon fyller två år imorgon förresten! Kalas!